måndag 6 augusti 2007

Mondrian live: Moderna Muséet



Äntligen har man då avlagt den helt igenom nödvändiga visiten på Moderna Muséet i Stockholm och beskådat tre härliga tavlor av mästaren själv bland den även i övrigt mycket fina och ansedda samlingen. Resan började inte bra (en missad buss, sedan ett missat tåg, på tredje försöket kom jag till vår huvudstad..), fortsatte på ett obehagligt sätt (en metallbit i den indiska kycklingrullen), blev framåt kvällen nästan provocerande i sitt sätt att vräka missöden över mig (jag fick inte tillbaks min tröja på krogen, hade tappat bort nummerlappen) och slutade med att jag satt bredvid två danskar på vägen hem (jag erkänner att detta sista var en nödlösning för att få resan att verka riktigt miserabel, lyckliga slut suger!), men däremellan fick jag efter mycket om och men sätta min fot innanför Moderna Muséets portar! Tyvärr hann jag inte vara där så länge som jag önskat eftersom jag spenderat ett flertal timmar på Djurgården i jakt på muséet, vilket visade sig vara förgäves som alla säkert vet som någon gång studerat en Stockholmskarta. Men, men, nog om sorger och bedrövelser; att få se en Mondrian i verkligheten var ett måste och jag blev inte besviken.

De två intressantaste tavlorna var de för mig mycket bekanta "Composition with blue and yellow" från 1933 och "Picture II 1936-1942, with yellow, red and blue" från 1936- 1943 ( jag nämnde någon gång att det här med dateringarna var lite skumt ibland va?) , två riktigt typiska Mondriantavlor. Med mitt fantastiska allvetande och konstöga såg jag genast att den sistnämnda målningen var en utav de "transatlantiska" målningarna tack vare de två små inslagen av röd färg som inte var avgränsade av några svarta linjer. Om jag ska gå igenom skillnaderna mellan att se de riktiga tavlorna jämfört med att se dem tryckta i en bok, så tycker jag först och främst om just detta att man kan se att de är målade, att det inte är tryckfärg utan riktig målarfärg som inte är helt jämnt utlagd som man skulle kunna tro. Det känns som om man på ett annat sätt kan föreställa sig skapandeprocessen. Överraskande för mig var att de var mindre än vad jag föreställt mig, lite som med Mona Lisa, förutom att alla vet att den är liten nu för tiden... Denna storlek bidrog till en starkare känsla av perfektion och fulländning, enligt mig.

Den tredje tavlan, "Ocean I" (skapad 1913-1914) var kanske inte lika bra och vacker, men den var nog så intressant. Jag tror inte att jag sett den så många gånger förrut, och en avbildning av havet i kubistisk stil utav Piet "raka linjer" Mondrian, måste ju bli spännande. Annorlunda var också att många inslag hade gjorts med tusch. Först ställde jag mig tveksam till den på grund av den, jämfört med mina favorittavlor, inte lika klara och strikta strukturen, men jag har kommit på mig själv med att tycka om den mer och mer. Det är helt klart en utav de märkligaste "avbildningarna" av havet jag någonsin sett.

Sammantaget kan man säga att jag är mycket nöjd med besöket, inte minst tack vare alla andra fantastiska konstverk utav andra konstnärer som jag också fick ta del av. Rubriken antyder lite att jag kommer leverera fler inlägg om mina besök på lika museum med konst av Mondrian, och jag inser att det skulle vara grymt intressant och ge mer trovärdighet till bloggen. Alltså: så fort jag får tag i gratis flygbiljetter till New York, Amsterdam eller Paris, ska era föväntningar infrias!
Dagens Mondrian 1: Composition with blue and yellow

Dagens Mondrian 2: Picture II 1936-1942, with red, yellow and blue (tänk bort den fula ramen)

Dagens Mondrian 3: Ocean I

5 kommentarer:

Martin Janzon sa...

Apropå missödena så glömde du nämna att du blev pank på kortet, att du pga hur det föll sig naturligt(?) fick sämsta sovplatsen samt det obehagliga i att sitta bredvid och titta på när en kompis hånglar med en söt tjej (ja, hon var söt, säg inget annat). Har jag rätt? Totalt frosseri i missöden och olyckor är otroligt läsvärt, nästan det enda läsvärda.

Sen att vi väl faktiskt hade en hel skopa eller två med trevligheter, det behöver man inte låtsas om.

Gabriel Larsson sa...

Tack för att du finns, Martin! Jag är glad för din skull : D ! (= hon var bara ganska söt och dessutom var hon minderårig, men det är klart att man kan väl inte förvänta sig mer utav en kille som älskar R Kelly)

Nä, men det var faktiskt en kul resa! Nästa gång blir det Amsterdam...

Martin Janzon sa...

Två överdrifter i samma mening där Gabriel. Jag tänker på: "minderårig" och "älskar R Kelly". Men det köper jag givetvis, eftersom det var ett snyggt, om än lite kallsvettigt, försök till bortförklaring. :)

Jag skojar inte, det kan bli Amsterdam om inte länge. Vinter? Inte för att jag har pengar men det kan man alltid fixa på nåt sätt. CSN, hör du mig?!

Anonym sa...

Oj oj. Amsterdam nästa?! Fan verkar vara så att man missade en härlig upplevelse i sthlm.. inte bra..

Gabriel Larsson sa...

martin o josef: härligt, då skriver jag ner det i kalendern. spikat!! :)